Blacken
(Gjallarhorn)

Inte ville Blacken stå på stall,
Sadelen av marmorstenar
utan skulle stå på förgyllte pall
Han rinner i silkes guldtömmar

Inte ville Blacken i spiltan stå,
utan förgyllt täcke skulle vara därpå

Konungen skulle …åt Norge draga / …över havs draga
Blacken ville med honom fara

Konungen reste …till Island / …bortom hamn
Blacken la sig i sundet och samm

Femton mil han hade till land, / Några simtag han hade till land,
brune bloden efter honom rann

Konungen vaknar i högan loft:
"Nu hörer jag ljudet efter min black"

Konungen går för högalofts bro,
med ångerfullt hjärta och sorgefullt mod

"Visste jag det spordes till ting,
jag låtte vist för Blacken ringa

Visste jag det spordes så vida,
jag låte honom i silke svepa"